mostwanted

Äntligen var det dags! Igår kväll köpte vi med oss pizza och åkte till nya huset och åt. Vi satt på köksgolvet och åt. Sen gick vi på upptäcksfärd med ficklampa i huset för det var mörkt och fanns inte lampor i alla rum. Vi avslutande med lite spel och pussel på golvet innan vi åkte hem och sov 

Tiden går snabbt, idag klev vi in i graviditetsvecka 33. Var till barnmorskan på kontroll i morse och allt såg prima ut. Alla värden var bra och har en bra viktuppgång. Har gått upp 7kg vilket var ungefär vad jag gjorde totalt med Henry och det fick jag ju lida för sen när jag knallade runt som ett blekt benrangel. Bebis låg med huvudet nedåt och var som det kallas ruckbar. Dom kan ligga rörligt, ruckbart eller fixerat. Bebis hade nästan fixerat sig redan så bm trodde inte den kommer vända sig igen. Jag hade det på känn, eller jag menar DET KÄNNS, varje steg så gör det ont framtill och ilar ned i benen och mellan menen 😅 inte så konstigt med ett huvud där. 

Pust denna dagen. Foglossning usch. Ingen motivation till att göra någonting för allting gör ont. Dåligt samvete för det också att jag inte orkar göra något, känner mig taskig mot barnen att inte kunna hitta på roliga saker, busa runt och gå till lekparker, känner mig elak mot hundarna att de inte får ordentliga promenader och aktivering och hus och make går lida för att jag inte orkar med allt här hemma. Igår var jag så yr halva dagen att jag hade svårt att bara stå upp. 

Skriv inläggstext 

Förra inlägget kanske upplevdes som lite negativt? Äsch här är man positiv som attan, lite graviditetsbesvör har väl ingen dött av. Går in i vecka 31 idag, det betyder att det är väldigt snart bebis kommer. Känner mig inte helt redo för det ännu men har börjat förbereda mig mentalt nu iallafall. Kanske också därför som jag börjat blogga igen för att jag behöver sätta ord på vad jag känner. Har alltid haft lättare för att skriva än för att prata. 

Tänk vad olika och lika graviditeter kan vara. Precis lika olika och lika som barn. Med Charlie och Henry i magen så var det ändå väldigt lika. Inget illamående. Konstant nästäppa, foglossning (värre med Henry) Förlossningen skiljde sig som natt och dag precis som barnen gör idag. Dom är verkligen olika varandra både till utseende och temperament. Att vara gravid med det här pyret i magen har varit ganska olikt. Redan tre dagar efter ägglossning så börjar det spänna ordentligt i brösten så jag förstod tidigt att jag var gravid. Nästäppa såklart om än lite lättare. Trött har jag väl vart med alla tre, tror det var jobbigast med Charlie faktiskt, nu med småbarn är man ju konstant trött så knappt någon skillnad 😜 Denna gång blev jag riktigt illamående under en period och var sängliggandes i en vecka. Efter det var alla graviditetssymptom borta och jag började undra om jag fortfarande var gravid. Sparkarna kom igång senare denna gång i ca v18-19. Sparkarna har också varit lugnare ända tills för någon vecka sedan. Nu är det full rulle i magen vill jag lova. Foglossning har jag men det är inte riktigt lika jobbigt denna gången (eller så har jag vant mig) utseendemässigt så ser väl magarna typ likadana ut alla tre gånger, har typ samma viktuppgång nu som ned Henry ca 5 kg nu i vecka 30, hoppas på ca 5 till för att inte tappa för mycket efteråt.